När man utfodrar sin häst ger man den byggstenar för att kunna hålla igång sin kropp, sätta päls och bygga muskler. Olika funktioner i kroppen kräver olika ämnen för att fungera. Beroende på vad det är för typ av häst man har, och vilken typ av arbete den utför, krävs olika sammansättning på fodret.
En häst som utför ett hårt arbete som bygger mycket muskler behöver ett foder med högt energiinnehåll och hög andel proteiner. Samtidigt får hästen inte få i sig för mycket proteiner då kroppen måste bryta ner överskottet, vilket skapar stress. För mycket energi är heller inte bra om hästen inte får arbeta av sig alltihop. Man kan då få en rastlös häst med beteendestörningar. Överskott av energi kan också lagras som fett.
Rätt mängd till varje enskild häst alltså.
Hästar är gräsätare. Den största mängden energi bör alltså komma ifrån stråfoder, såsom gräs, hö, hösilage. När man beräknar en foderstat är det flera faktorer man måste ta hänsyn till. Först och främst ska varje enskild häst få rätt mängd energi, rätt mängd protein och rätt mängd vitaminer och mineraler. Därefter ska kvoten smältbart råprotein / energi (MJ) vara i balans för just den hästen. Samma gäller för kvoten mellan kalcium och fosfor.
För att kunna beräkna en korrekt foderstat för varje enskild häst krävs att man har en analys på grovfodret. Denna analys måste göras för varje skörd då flera faktorer spelar in på energi- och näringsinnehåll. I de flesta fall lönar sig en analys av grovfodret, då man kanske kan dra ner på mängden kraftfoder och mineraler eller byta ut till en billigare sort.
Att träna sin häst innebär att man strävar efter att förbättra något, bättre kondition, mer styrka, bättre hoppteknik eller bättre balans, exempelvis. Oberoende av vilken gren man använder sin häst i krävs oftast både kondition, styrka och balans. En hopphäst måste till exempel vara stark i sina sidförande muskler för att effektivt kunna ta skarpa svängar på en hoppbana. Man får därför inte låta bli att träna dessa muskler om man vill nå bra resultat på banan.